jaha ni, jag känner att det här med cykeln börjar glida mig ur händerna mer och mer är jag rädd.
Pusselbitarna är alltför olika och något direkt mönster går ej att urskilja för tillfället.
Jag va ute och körde en sväng med bilen häromdagen med geväret i passagerarsätet, mest runt barrackerna vid Ringhals för där bor ju mängder av löst folk och det märks att stöld av cyklar är ett naturligt beteende hos entrepenörer på ringhals för där låg högar med cykellik runt barrackerna, dessvärre inte min.
De tar väl förmodligen en taxi ut till Marinabaren super sig fulla och vid stängningsdax har de supit upp alla pengar så de får snällt gå eller elakt stjäla en familjefars enda cykel.
Men jag börjar inse fakta nu att cykeln kanske inte längre är vid liv och i brukligt skick när jag finner den.
En stulen cykel klarar ju sig inte utan sin rättmätige ägare mer än högst en vecka kanske två.
Jag har insett detta nu så jag har lagt i en högre växel när det gäller flakmopeden istället, våren är snart här och då vill man känna vinden i håret och detta får upplevas på sadeln på flakan istället.
Men ser ni en orange Greenfield cykel någonstans så ring mig, vem vet ni kanske kan få en åktur på flakan i hittelön.
2 kommentarer:
Ja nu ska vi inte ge upp så lätt för som det står i en rätt berömd bok, den som söker skall finna. jo det e sant ja ska göra en insats för den goda sakens skull. och som den fina människa jag är ska ja hjälpa till i sökandet ty då är chansen dubbel.
Jag tackar ödmjukast för detta!
Skicka en kommentar